Mänskliga rättigheter utgör grunden för dagens etiska riktlinjer och principer för artificiell intelligens. Det innebär att mänskliga rättigheter är en av grundkomponenterna i modern AI-etik. Som rättigheter är mänskliga rättigheter universella: alla människor har dessa rättigheter. Du behöver inte vara en viss typ av person eller tillhöra en viss grupp för att ha mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter är normer som skyddar alla människor, överallt, från politiska, rättsliga och samhälleliga övergrepp. De består av följande:

• Civila och politiska rättigheter såsom rätten till liv, frihet, egendom, yttrandefrihet, rätten att sträva efter lycka, och till likhet inför lagen.
• Sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter som rätten att delta i vetenskap och kultur, rätten att arbeta och rätten till utbildning.

Det är de mänskliga rättigheternas uppgift att skydda människors möjlighet att utforma och leva vad de anser vara ett givande liv, inte enbart deras möjlighet att leva ”i frihet, lycka och välbefinnande”.

Begreppsmässigt grundar sig de mänskliga rättigheterna på agens och autonomi (Gewirth, 1982). De åtnjuter etisk preferens: om de står i strid med andra överväganden, som ekonomiskt välstånd, nationell stabilitet eller någon annan faktor, så ska mänskliga rättigheter alltid prioriteras. Inom AI innebär denna prioritering följande krav:

• AI-tillämpningar som omisskännligen kan kränka de mänskliga rättigheterna ska inte användas.
• AI-tillämpningar som fråntar människor deras mänskliga rättigheter, eller som aktivt riskerar att kränka de mänskliga rättigheterna, ska inte användas.

Mänskliga rättigheter har dock vissa sammanhangsspecifika egenskaper som vid behov låter oss prioritera en viss mänsklig rättighet. Vissa av rättigheterna är mer grundläggande än andra. Om till exempel rätten till liv står i strid med rätten till integritet får i allmänhet rätten till integritet kliva åt sidan.

På senare år har frågor om säkerhet och integritet dominerat samtalet om AI och mänskliga rättigheter. Nya kombinationer av analys av stordata, övervakningsteknik och utvecklade metoder för biometrisk igenkänning har på senare tid fått mycket politisk och medial uppmärksamhet. Även rätten till jämlikhet och inkludering har diskuterats. I nästa avsnitt tar vi en snabb titt på dessa frågor.