Filosofer har genom tiderna föreslagit olika definitioner av begreppet rättvisa. Enligt Aristoteles ska ”jämlikar behandlas jämlikt och ojämlikar ojämlikt”.

Principen för jämlikhet hävdar att individer ska behandlas lika, såvida de inte har någon skillnad som är relevant för det aktuella sammanhanget.

Om till exempel Alan Turing och Ada Lovelace båda får samma resultat på provet och det inte finns någon relevant skillnad mellan dem eller mellan deras prov, så ska de få samma betyg. Om Alan Turing får ett högre betyg än Ada Lovelace enbart på grund av hans högre socioekonomiska status så utgör det en orättvis behandling. Varför då? Eftersom socioekonomisk status inte ska tas i beaktande när betyg sätts.

Principen för jämlikhet har dock ofta kritiserats för att vara ”blind”. Principen tar inte hänsyn till att inte alla har samma utgångsläge, eller att det finns viktiga individuella skillnader. Till skillnad från jämlikhet främjar ”social rättvisa” inte rättvisa genom att kategoriskt behandla alla på samma sätt, utan genom att ge alla lika tillgång till samma möjligheter. Till exempel finns det situationer där skillnader i socioekonomisk bakgrund är ett relevant kriterium för att behandla människor olika. De flesta anser det vara rättvist när staten ger socialbidrag endast till de medborgare som verkligen behöver det, och inte till alla.

Jämlikhet innebär att alla behandlas lika.

Social rättvisa innebär att alla får vad de behöver för att kunna lyckas.

Å andra sidan finns det även kriterier som inte utgör en rättmätig grund för att behandla människor olika. Vi anser till exempel i allmänhet att det är orättvist att ge individer särbehandling baserat på ålder, kön, etnicitet eller religiösa preferenser. Vad är med andra ord diskriminering?