Vad är välbefinnande?
Ofta ses begreppet ”det allmännas bästa” som synonymt med välbefinnande. Men vad är egentligen välbefinnande? Grunderna till dagens forskning i välbefinnande hittar vi i antikens Grekland, där filosofer som Aristoteles fokuserade på att uppnå ”det goda livet”. Sedan dess har sökandet efter det goda livet varit en konstant strävan inom olika vetenskapsgrenar. Idag studerar forskning i områden som psykologi, ekonomi och samhällsvetenskap välbefinnande i termer av ”livets biologiska, personliga, relationsmässiga, institutionella, kulturella och globala dimensioner”. Dessa dimensioner omfattar faktorer som fysisk och psykisk vitalitet, social tillfredsställelse samt en känsla av personlig prestationsförmåga och självförverkligande.
Studier i välbefinnande kan delas in i tre huvudsakliga undertyper:
- De subjektiva teorierna. De här teorierna inriktar sig på frågor om hur människor känner sig i sin vardag, eller hur någon värderar sitt liv. Den här typen av psykologiskt välbefinnande beskrivs ofta som upplevelsen av en hög nivå av livstillfredsställelse, höga nivåer av njutningsbara känslor och sinnesstämningar, samt låga nivåer av negativa känslor och sinnesstämningar.
- De eudaimoniska teorierna. De här teorierna ser välbefinnande primärt som ett resultat av strävan efter positiva mål. Det eudaimoniska perspektivet skiljer välbefinnandet från tillfredsställelsen av begär. Enligt eudaimoniska teorier bör man inte likställa välbefinnande och subjektiv lycka eftersom de njutningsskapande resultat som subjektiv lycka bygger på inte nödvändigtvis främjar hälsan och välbefinnandet. I stället kan välbefinnande kräva beståndsdelar som autonomi, kontroll över sammanhanget, personlig utveckling, positiva relationer med andra, en känsla av att ha en mening med livet samt självacceptans. Dessa dimensioner beskriver välbefinnandet som en övergripande positiv självutvärdering, accepterande av det liv man levt hittills och av ens individuella talanger som deltagare i en grupp, känslan av att ens liv är meningsfullt samt en känsla av självbestämmande.
- De sociala teorierna. I dessa teorier studeras välbefinnandet i termer av sociala faktorer som integrering, bidrag till gemenskapen, social sammanhållning och social acceptans. Välbefinnandet beror på hur väl en person fungerar i sitt sociala sammanhang.
Nuförtiden kombinerar många studier av välbefinnande element från alla dessa teorier. Välbefinnande ses som en invecklad kombination av psykologiska, sociala och fysiska aspekter och kräver en övergripande livskvalitetsbedömning.
Undersökningar som The World Happiness Report ger exempel på denna holistiska syn på välbefinnande. Rapporten är en årlig publikation från FN:s nätverk för hållbar utveckling (Sustainable Development Solutions Network – SDSN). Den innehåller artiklar och rankningar av olika nationers lycka baserat på de tillfrågades bedömningar av sina egna liv, vilket rapporten även ställer i förhållande till olika livsfaktorer. (I mars 2020 hade Finland rankats som världens lyckligaste land tre gånger i rad.)
Utöver detta tar forskare hela tiden fram nya sätt att studera människors välbefinnande. Stordata används till exempel nuförtiden på många olika sätt i forskningen om välbefinnande. Bland de mer moderna metoderna hittar vi en mer avancerad analys av demografiska och socioekonomiska data, men även till exempel användningen av textutvinningsverktyg i olika typer av textdokument. Det kan röra sig om Twitter-flöden, Facebook-inlägg eller andra data från sociala medier, samt analys av digitala fotavtryck eller till och med ansiktsdrag.